Idag så hade gumman bestämt sig.
Hon skulle cykla när vi kom hem ifrån dagis.
Och tänkte inte mer på det utan öppnade upp boa,
så flickorna kunde hämta ut sina cyklar.
Och Saga hon kom ut med sin cykel,
inte balanscykeln,
utan sin vanliga cykel utan stödhjul.
För dom åkte av förra sommaren,
men även åkt på och av igen...
Så till slut så satt vi inte på dom.
Och hon cyklade inte mer då.
Så vi önskade oss en balanscykel i julklapp till henne.
Ett tips av ett par bekanta till oss.
Och det gav verkligen resultat.
Som hon har rullat runt med den.
Och idag hade hon alltså bestämt sig.
-Ska du cykla på den sa jag.
- Mamma håll i där bak mamma
Och hon började rulla och sa...
- Nu kan du släppa, släpp mamma!
Och som ingenting så cyklade
hon upp till garaget helt själv.
Och när hon vänder sig om,
möts jag av ett så stort leende
och ser hur nöjd hon är över sig själv!
Ett så härligt ögonblick!
Och efter 7, 8, 9, 10 gånger som jag fick hjälpa henne iväg,
så kunde hon även rulla iväg helt själv till slut.
Även lilla stumpan var med och cyklade.
Här kommer ett litet klassigt klipp...
(Får det inte riktigt att funka,
men det slutar med att hon kör rakt in i mig
kameran och vi flyger runt.
Sen ligger vi där och skratta i gruset.)
Och våren bekräftade vi ytterligare idag
med alla dessa härliga blåsippor!
Och det cyklades på, så kul tyckte hon att det var.
I över en timme susade hon runt.
Koner ställdes ut och det cyklades zick zack.
Vår tjej börjar bli stor.
Man fattar knappt det,
Och nu senast ha hon tappat två av sina tänder.
Hon och jag var på bio för några veckor sedan.
Massa pysslande, sist så satt vi och blandade färger
till nya färger. Det tycker hon är kul.
Och som pappsen jobbar med sånt
så var han med och hjälpte oss att blanda lite.
STOR-tjejen är det rätta ordet!
Så kul, för det blir att man umgås
sitter o prata på ett annat sätt.
Så nu gäller det att hänga med,
vipps så är hon utflugen!
Nej sakta i backarna...
Men ibland undra man!
